Foodish

Nötkött:

Biff i bit: 

Utmärkt att grilla som hel bit, allra bäst med indirekt grillning.

För kortare grilltid, dela den på längden.

Griskött:

Karré i bit: 

Motsvarigheten till entrecoté.

Mycket marmorerad och smakrik.

Varva direkt och indirekt grillning tills den är genomstekt.

Lammkött:

Kotlett: En klassiker att grilla direkt men försiktigt.

Grillar du för häftigt hinner inte kotletten bli genomstekt vid benet.

Korv:

Bjud på vänt-korv!: 

När alla är som hungrigast är det dags för vänt-korv.

Skiva upp några olika korvsorter, från milda till heta, och servera som tilltugg till drinken.

Då gör det inget om grillandet tar lite tid.

Kyckling:

Klubbor: 

Använd indirekt grillning eller förkoka klubborna i saltat vatten 10-15 minuter.

Grilla sakta och vänd dem då och då.

Fisk:

Lax: 

Fin, fet och fast fisk.

Grilla den nästan helt igenom.

Funkar bra hel (med indirekt grillning), i kotletter eller på spett.

Grönsaker:

Majskolvar: 

Förväll i saltat vatten, pensla med olja och salta och peppra.

Grilla kolvarna runt om i ca 10 minuter.

Mums!

Bakglädje

Att baka är en trivsam och kreativ syssla där alla sinnen får vara med.

Bakning kräver heller ingen särskild kunskap för att resultatet ska bli lyckat, följ bara recepten får punkt till punkt.

Med tiden kommer erfarenheten om hur degen ska kännas för att bullarna ska bli så där fluffiga och goda och hur sockerkakssmeten ser ut när den är färdigvispad.

Njut de härliga dofterna som sprids när bakverken gräddas och känn glädjen över att få smaka och bjuda det man själv bakat.

Men det finns mer att vinna.

Att baka sitt eget eller sina kakor är för det mesta en lönsam affär.

För att säkert lyckas med baket

Plocka fram alla ingredienser på en gång och mät upp enligt receptet.

Läs igenom ingrediensförteckning och recept och kontrollera att allt finns med.

Det verkar kanske lite överdrivet med det lönar sig.

Att sätt en deg och inte ha allt hemma är tråkigt och olönsamt och tyvärr allför lätt hänt.

Utrustning

Utrustningen för att baka behöver inte alls vara stor och kostsam.

Det räcker långt med en större bunke, måttsats och litermått, formar, slev, slickepott, kavel och en visp, gärna elvisp.

Om du bakar mycket vetebröd och matbröd underlättar det med en hushållsmaskin.

Mördegar blandas snabbt i en matberedare med en mixer hackar du nötter och blandar fyllningar till bakverken.

En hushållstermometer kan behövas i vissa sammanhang, som kolakokning.

Ugn

Ugnen har stor betydelse för ett lyckat bak.

Det är viktigt att termostaten stämmer något så när med de angivna graderna på ugnen.

Det kan variera mellan olika ugnar och märks kanske främst om man byter ugn.

Det är också viktigt att placera bakverken rätt i ugnen.

Tunga degar som bröd och tunga vetebröd gräddas långt ner i ugnen, bullar och de flesta småkakor gräddas i mitten och bakverk som ska färgsättas gräddas strax under grillelementet.

I varmluftsugn cirkulerar den varma luften och flera plåtar kan då gräddas på samma gång.

Men temperaturen bör sänkas med ca 10 procent jämfört med temperaturen i konventionell ugn.

Ångugnen är relativt ny på marknaden med har länge använts på restauranger och bagerier.

Bakning med ånga ger bröd med knaprig skorpa.

Ugnstermometer kan vara bra att använda när du bakar bröd.

Vitt bröd gärddas till minst 92 grader och mörkare bröd till minst 96 grader mitten av brödet.

Färsk jäst och torrjäst

Färsk jäst består av odlade jästsvampar, som förvandlar socker till alkohol och kolsyra när degen jäser och gör att den höjer sig och blir porös.

Degen jäser även om det inte finns socker i degen, eftersom stärkelsen bryts ner till socker.

Men lite socker påskyndar jäsningsprocessen.

Har du däremot för mycket socker i en deg hammäs jäsningen.

Jästen förbrukar halva sin vikt i socker på en timme.

Det betyder att en deg med 50 gram jäst som jäser en timme förbrukar 25 g socker.

Jäst för söta degar används om degen innehåller minst 3 msk socker eller 2 msk sirap per 50 g jäst.

Resultatet blir luftigare bröd.

Blanda aldrig jästen med salt elelr socker eftersom den starka koncentrationen kan ta död på jästsvamparna.

Jäst är levande och bör inte förvaras i tättslutande förpackningar, t.ex plastpåsar.

Det är inte heller lämpligt att frysa jäst, jäsförmågan försämras då.

Förvara jästen i kylen.

Färsk jäst löses i fingervarm vätska, 37 grader innan övriga ingredienser tillsätts.

Enklast är det att vispa ur jästen i degvätskan.

Torrjäst är torkad pulveriserad jäst.

Den blandas med mjölet och kräver varmare degvätska, ca 45 grader, för att jästen ska bli aktiv.

Torrjästen har längre hållbarhet än den färska jästen.

Kemiska jäsmedel

Bakpulver är den vanligaste kemiska jäsmedlet och innehåller natriumkarbonat, sura fosfater och stärkelse.

Bakpulver ger ingen bismak och färgar inte heller.

Den utvecklar kolsyra vid upphettning med inte när det blandas i vätska.

Därför tål en deg eller smet att stå en stund med bakpulver.

I vissa fall kan du ersätta bikarbonat och hjorthornssalt med bakpulver.

Dubbla då mängden bakpulver; det vill säga 2 tsk bakpulver ersätter 1 tsk bikarbonat eller hjorthornssalt.

Bikarbonat består endast av natriumbikarbonat.

Det är kraftigt jäsmedel till vilket man bör tillföra en sur ingrediens, t.ex filmjölk eller lingonsylt för att bakverket inte ska smaka lut.

Bikarbonat ger smak och viss brunfärgning.

Hjorthornssalt består av ammoniumkarbarbonater.

När det upphettas frigörs kolsyra och ammoniak.

Det senare brukar kännas när ugnsluckan öppnas.

Hjorthornssalt anväds i torra småkakor och ger en spröd konsistens.

Låt kakorna kallna helt innan de stoppas i burkar.

På så sätt försvinner eventuell bismak.

Samtliga kemiska jäsmedel förvaras torrt.

Fett

I de flesta bakverk ingår matfett.

Det gör brödet eller bakverket saftigt, mindre smuligt och mer hållbart.

Olja används främst i matbröd men även i vissa bakverk.

Olja är lätt att mäta upp och det ger storporiga bröd.

Neutral olja ger inte så mycket smak.

Olivolja och andra oljor med smak ger karaktär åt matbröd.

Smör eller margarin är utbytbara mot varandra, men smöret ger bäst smak.

Bröd med smör får mindre porer.

Flytande margarin används på samma sätt som olja,

1 dl olja, motsvarar 1 dl flytande margarin eller 90 g smör eller fast margarin.

Mäta och väga

För att säkert lyckas med bakningen är det viktigt att mäta och väga ingredienserna.

Det är lätt hänt att det blir för mycket mjöl vilket resulterar i ett kompakt bröd eller kaka.

För små mängder, rör om i mjölet, doppa ner och fyll måttet coh skrapa av.

Skaka inte måttet.

Strörre mängder är lättats att väga.

Vill du mäta, häll då mjölet i ett stort litermått och skaka inte efteråt.

Smör kan mätas utifrån strecken på förpackningen men även här är vägning att föredra.

Matgryn:

Gryn av sädesslag som används osm alternativ till ris, potatis eller pasta.

Bovete:

Helt bovete används på samma sätt som ris.

Det finns också krossat bovete, boveteflingor och bovetemjöl som kan användas i matlagning och bakning.

Bulgur:

Hela vetekorn som förkokats och torkats.

Det finns hel och krossad bulgur.

Couscous:

Tillverkas av vete, oftast durumvete.

Dinkel:

En gammal svensk vetesort som även kallas för speltvete.

Kamutvete:

Kamut är ett egyptiskt ord som betyder vete.

Det odlades i Egypten för flera tusen år sedan.

Detta urvete innehåller mer proteiner, vitaminer och mineraler än vanligt vete.

Mathavre:

Gryn av havre.

Matkorn:
Gryn av korn, som är ett de äldsta sädesslagen i Sverige.

Matvete:

Gryn av vete.

Frön:

Växternas frön och kärnor kan användas i matlagning och bakning på många olika sätt.

En del frön, som till exempel quinoa, är ett alternativ till ris eller pasta.

Andra frön, som vallmofrön och sesamfrön, används mer som dekoration och krydda.

Alfalfafrön:

Små näringsrika frön som framförallt används till groddning.

Amarantfrön:

Stärkelserika frön från Sydamerika och Indien.

Kallas även för inkavete.

Hirs:

Skalade hirsfrön används på samma sätt som ris.

Det finns även hirsflingor.

Linfrön:

Fiberrika frön som även innehåller omega-3-fettsyror.

Kan blandas ner i müsli, gröt eller bröd.

Linfrön innehåller vätecyanid och är inte hälsosamt i stora mängder.

Livsmedelsverket rekommenderar därför hela linfrön istället för krossade och inte mer än 1-2 matskedar per dag.

Quinoa:

Fröna kan användas som alternativ till ris, potatis eller pasta eller som ingrediens i sallader och grytor.

Kan även användas i bakning.

Vallmofrön:

Frön från vallmo.

Det finns blåa och vita vallmofrön.

Används som dekoration och krydda i bröd och kakor.

Sesamfrön:

Frön från en ört som odlas i Asien och Central- och Sydamerika.

Fröna används vid bakning och matlagning.

Av sesamfrön tillverkas sesamolja som används främst i asiatisk matlagning.

Det finns svarta och ljusa sesamfrön.

Solroskärnor:

Kärnorna har en mild nötsmak och kan användas i bröd, matlagning, sallader, müslil m.m

Rosta dem gärna.

Solroskärnor i en bröddeg med bikarbonat istället för jäst får grön färg.

Psylliumfrö:

Kallas även för loppfrön.

Innehåller gelbildande fibrer som påverkar matsmältningen positivt.

Fröna går genom kroppen utan att brytas ner.

Används i müsli, gröt och bröd.

Pumpakärnor:

Pumpakärnor kan användas i bröd, matlagning, sallader, müsli m.m

Rosta dem gärna.

Här har vi en kryddig och ganska söt rotfrukt som påminner om morot och selleri i smaken.

Lägg den i kylen utan plastpåse så håller den längre.

Tips!

Prova på en krämig palsternackspuré med smörstekta hasselnötter.

Utomordentlig god i mos.