Gryn till gröt och bröd:
Gryn är skalade och putsade sädeskorn.
Grynen förbehandlas ofta med ånga innan de torkas och förpackas, för att de ska bli mer snabbkokta.
En del gryn plattas ut till flingor, havregryn är ett sådant exempel.
Det finns också krossade gryn att köpa.
Grahamsgryn:
Påminner om mannagryn men tillverkas av hela vetekornet.
Båda används till gröt och pudding.
Havregryn:
Ångade havrekärnor som plattas ut till flingor.
Används till gröt, bröd och kakor.
Så kallad ren havre är glutenfri.
Korngryn:
Skalat korn som krossats.
Används som ris.
Mannagryn:
Tillverkas av vetekärnans inre.
Polentagryn:
Gryn av skalade, malda majskorn.
Ser ut som gula mannagryn.
Kokas till gröt som får kallna, sedan skivar men den och steker eller grillar skivorna.
Semolina:
Små ljusgula korn av durumvete.
Används till hemgjord pasta.
Vetekross & rågkross:
Hela korn av vete eller råg som krossats.
Används i bröd och gröt.
Småbröd
Småkakor finns i oändliga varianter.
De kan kavlas, spritsas, klickas eller bakas i formar.
Kakdegar blir bäst i matberedare.
Börja med mjöl och socker i skålen, tillsätt kallt smör i tärningar och kör till en smulig massa.
Tillsägg ägg, äggula eller vätska och kör snabbt ihop till en deg.
Kör du för länge riskerar degen att bli seg.
Du kan också blanda degen på samma sätt med fingertopparna.
Men arbeta inte smöret för länge, då riskerar det att bli för mjukt och degen blir kladdig.
Mördegar kräver ingen jästid men kan behöva vila i kylskåp.
Då sväller mjölet och degen håller ihop bättre när den kavlas.
Degar som ska gräddas i formar trycks ut direkt i formen och får vila därefter.
Smörj eventuellt formen så släpper kakorna lättare.
Låt kakorna vila efter gräddning innan de stjälps ut, då lossar de lättare.
Maränger kan bakas på olika sätt för olika karaktär.
Maränger som ska vara lite sega görs av sjuden smet, torra maränger av kallvispad smet.
Vad gick fel?
Flyter kakorna ut är det för lite mjöl och blir kakorna hårda är det för mycket mjöl.
Äggens storlek spelar också roll för konsistensen när man gör deg till småkakor men också till mjuka kakor.
Används stora ägg kan man behöva tillsätta lite mer mjöl.
Oftast är det medelstora ägg man utgår ifrån i recepten.
Förvaring
Småkakor går utmärkt att frysa.
Packa väl i tättslutande burkar eller folieformar.
Är kakorna inte så ömtåliga går de att packa i tjocka plastpåsar.
I frys som håller -18 grader kan kakorna förvaras ca 3 månader.
Kakor tinar snabbt.
Maränger ska inte frysas utan förvaras i burkar på torr plats.
Psylliumfrön, eller loppfrön som de ofta kallas, bildar nyttiga vattenlösliga fibrer i tarmen och blir mat till tarmbakterienrna.
Psylliumfrön är ett av de bästa valen för att mer fibrer, men eftersom detta är en naturligt sätt att få en lycklig mage så behövs lite tålamod.
En problemmage brukar må bättre efter 8 till 10 veckor.
Några recept med psylliumfrön i:
Olika rågmjölssorter:
Grovt rågmjöl, som har hög utmalningsgrad och bla innehåller vissa skaldelar.
Fint rågmjöl, som också har hög utmalningsgrad men är mera finmalet.
Rågsikt, som är finsiktat rågmjöl med lägre utmalningsgrad och består av antingen råg eller ibland är uppblandat med vete.
Vetemjöl finns i olika varianter:
Kärnvetemjöl, som ofta har låga protienhalter och därför passar bra till kakor men inte så bra till matbröd. Eftersom mjölet bara innehåller vetekärnans inre sägs det ha låg utmalningsgrad.
Specialvetemjöl, som innehåller höga protienhalter och är starkt glutenbildande, är utmärkt till matbröd samt som tillsats till andra mjölsorter.
Gramhamsmjöl, som är grovt malet med hög utmalningsgrad innehåller alltså höga halter av fibrer som är bra för matsmältningen. Det måste blandas med ett proteinrikt mjöl för att användas i bröd. Dessutom bör en del fett tillföras grahamsbrödet för att det inte ska smula alltför mycket när det skivas.
Dinkelmjöl, benämns ibland speltvete eller urvete. Mjölet har hög proteinhalt men det är inte den typen av protiener som skapar gluten. Därför är det bäst att tillföra ett glutenrikt mjöl om brödet ska lyfta ordentligt. Vill du baka på ren dinkel är det allra bästa att göra en fördeg. Det finns en del forskningsresultat som pekar på att dinkelmjöl är nyttigare än vanligt vetemjöl pga sin proteinsammansättning.
Durumvete, är främst känt för att användas i pastatillverkningen. Mjölet är hårt vilket innebär att det tål att kokas utan att falla sönder eller bli kletigt. I bröd bidrar mjölet till segheten, och dessutom har det fyllig smak.